söndag 17 mars 2013

En vilsen brud

Hon stod i min hall igår. Hon hade ögonbindel, var vilsen och undrade vart hon var.
En möhippa hade landat hos mig!

Med en urgullig blivande brud, hennes syster och tjejkompisar, var det bröllopssnack, skratt och skapande i några timmar denna lördag.
The bride to be gjorde namnskyltar till bröllopet och stämplade namnen på alla gäster. Vilken bra idé!

Två av tjejerna hade pysslat med keramik förr, och det syntes! De gick under namnet Experterna och hänvisades ner till hörnan där de kunde producera. Snabbt och fokuserat gjorde Experterna finfina fat, en lampett och skålar som om de inte hade gjort annat i sitt liv.
Jag smög iväg och gömde mina värsta skämsgrejer, nån stolthet måste jag ju få ha!

Tack tjejer för att jag fick vara med på er dag!






 


...Jag hade ju de galanta damerna här i onsdags också, min mamma och hennes väninna. Mamma hade fluffat håret på bilderna ifall hon skulle hamna på Facebook, så här kommer de!! :-)


Supermatch med Annika och Fridas bok Fabulös keramik!




7 kommentarer:

  1. Så kul! Ja, man har en del skämsgrejer. Men varför sparar man dem? Märkligt. Nu ska jag ta tag i detta och slänga. Iaf en del ;-)

    SvaraRadera
  2. Tack för en givande kväll som gav mersmak. Kolla på kontot så finns de där sen i torsdags.

    Kram
    annika

    SvaraRadera
  3. Tack för en toppen rolig kurs, vi kommer garanterat igen när nästa kompis skall till och giftas om inte förr.
    Med vänlig hälsning Jessika

    SvaraRadera
  4. Tack för senast, sååååå kul!!!!! Vilket fint inlägg du gjort om oss. Ses snart igen. Kram Annica

    SvaraRadera
  5. Det var superkul att ha er här o ni är varmt välkomna tillbaka.
    Kram på er!
    Camilla

    SvaraRadera
  6. Så härligt det ser ut! Jag har precis börjat på keramikkurs, det är så himla roligt!:D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lovisa!
      Ja visst är det kul! När jag gick på Medborgarskolans kvällskurs ville jag hinna göra allt som jag hade gått och funderat på hela veckan. Det var så frustrerande att bara få till en bråkdel av det jag ville.
      Så då köpte jag mig en egen ugn och drejskiva ;). Problemet nu är bara att min familj börjar sakna mig...
      Lycka till med din keramik!
      Camilla

      Radera